1386SOCPartiprogramOmslag - partiprogram.pdf

Partiprogram för Socialdemokraterna

”

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på

demokratins ideal och alla människors lika värde.

Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är

den demokratiska socialismens mål.”

Så inleds socialdemokratins partiprogram, som antogs

av partikongressen 2001. Det utgår, som alla tidigare

program, från de klassiska värderingarna frihet, jämlikhet

och solidaritet. Det bygger, som tidigare program på

insikten att möjligheterna att förverkliga dem beror av

hur vi bygger både samhället i stort och det ekonomiska

livet. Men det innebär också på många punkter en vidare-

utveckling och förnyelse av de tidigare programmen.

En viktig sådan punkt är den vidgade jämlikhetsanalysen,

som innefattar både klass, kön och etnicitet. En annan

punkt är den tydliga skiljelinjen mellan kapitalism och

marknadsekonomi, men där marknaden hela tiden

underordnas demokratin och demokratins spelregler.

”

Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning,

utan klasskillnader, könssegregation och etniska klyftor,

ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett

samhälle där alla behövs och alla får plats, där alla har

samma rätt och samma värde, där alla barn kan växa

till fria och självständiga vuxna, där alla kan styra sina

liv och sin vardag och i jämlik och solidarisk samverkan

söka de samhälleliga lösningar som gagnar det gemen-

samma bästa.”

Partiprogram för Socialdemokraterna

Antaget vid partikongressen 2001

Partiprogram för Socialdemokraterna

antaget vid partikongressen 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN 1

I. VÄRLDEN AV IDAG 2

EN NY PRODUKTIONSORDNING 3

KAPITALETS MAKT 4

NYA KLASSMÖNSTER 6

II. IDÉARV OCH SAMHÄLLSANALYS 8

A. VÅRA VÄRDERINGAR

B. ARBETARRÖRELSENS HISTORIA

C. ARBETARRÖRELSENS UTVECKLING

D. SOCIALDEMOKRATISK SAMHÄLLSSYN I DAG

tiprogram antaget vid den 34e ordinarie partikongressen

västeråskongressen

5-11 november 2

ocialdemokratin vill forma ett samhälle

grundat på demokratins ideal och alla

människors lika värde. Fria och jämlika

människor i ett solidariskt samhälle är den

demokratiska socialismens mål.

rje människa ska vara fri att utvecklas

som individ, råda över sitt eget liv och på-

verka det egna samhället. Frihet handlar

både om frihet från yttre tvång och för-

tryck, hunger, okunnighet och fruktan för

framtiden och om frihet till delaktighet

och medbestämmande, till egen utveck-

ling, trygg gemenskap och möjlighet att

styra sitt liv och välja sin framtid.

Denna människors frihet förutsätter

jämlikhet. Jämlikhet innebär att alla

människor trots olika förutsättningar ges

samma möjlighet att forma sitt eget liv och

påverka sitt samhälle. Denna jämlikhet

förutsätter rätten att välja och utvecklas

olika, utan att olikheterna leder till under-

ordning och klyftor i makt och inflytande

över vardag och samhälle.

ihet och jämlikhet handlar både om

individuella rättigheter och kollektiva

lösningar för att skapa det gemensamma

bästa, som utgör grunden för den en-

skildes liv och möjligheter. Människan är

en social varelse som utvecklas och växer

i samspel med andra, och mycket av det

som är viktigt för den enskildes välfärd

kan bara skapas i gemenskap med andra.

Detta gemensamma bästa förutsätter

solidaritet. Solidaritet är den sammanhåll-

ning som kommer ur insikten att vi alla är

ömsesidigt beroende av varandra, och att

det samhälle är bäst, som byggs i samver-

kan i ömsesidig hänsyn och respekt. Alla

måste ha samma rätt och möjlighet att

påverka lösningarna, alla måste ha samma

skyldighet att ta ansvar för dem. Solida-

itet utesluter inte strävan till individuell

utveckling och framgång, men väl den

egoism som gör det tillåtet att utnyttja

andra för egna fördelar.

All makt i samhället måste utgå från

de människor som tillsammans bildar

samhället. Ekonomiska intressen har

aldrig rätt att sätta gränser för demokratin;

demokratin har alltid rätten att ange vill-

koren för ekonomin och sätta gränserna

för marknaden.

Demokrati måste utövas på många

vägar och flera plan. Socialdemokratin

strävar efter en samhällelig ordning, där

människor som medborgare och individer

kan påverka både utvecklingen i stort och

samhällsarbetet i vardagen. Vi strävar efter

en ekonomisk ordning där varje människa

som medborgare, löntagare och konsument

kan påverka produktionens inriktning och

fördelning, arbetslivets organisation och

arbetslivets villkor.

ocialdemokratin vill låta dessa demo-

kratins ideal prägla hela samhället och

människors inbördes förhållande. Vårt

mål är ett samhälle utan över- och under-

ordning, utan klasskillnader, könssegrega-

tion eller etniska klyftor, ett samhälle utan

fördomar och diskriminering, ett samhälle

där alla behövs och alla får plats, där alla

har samma rätt och samma värde, där alla

barn kan växa till fria och självständiga

vuxna, där alla kan styra sitt liv och sin

DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN

minskat riskerna för militära konflikter

mellan stater. I stället ökar de väpnade

konflikterna inom stater eller tidigare

statsbildningar och kan hota säkerhet

och stabilitet inom stora regioner.

Blodiga inbördeskrig har kostat hundra-

tusentals människoliv, miljoner har

drivits på flykt och den ekonomiska

och sociala strukturen i de drabbade

länderna har slagits sönder på ett sätt som

får återverkningar långt in i framtiden.

En klok hushållning med jordens

esurser är förutsättningen för mänsk-

lighetens framtid, och miljöfrågorna får

allt större vikt i både nationell och inter-

nationell politik. Men jordens ekosystem

pressas alltjämt för hårt av den resurs-

krävande produktionsteknik och de lika

esurskrävande konsumtionsmönster som

utvecklats i den industrialiserade världen.

Den miljövänliga teknik som finns sprids

för långsamt. Både ekonomiska och soci-

ala strukturer försvårar den nödvändiga

omställningen till ekologisk uthållighet.

I dessa paradoxer syns ett tydligt mön-

ster av kamp mellan demokratins makt

och kapitalets, mellan folkliga intressen

och kapitalintressen. Dessa motsättningar

är klassiska. De nya produktionsvillkor,

som skapas av den moderna informa-

tionstekniken, har i sitt inledande skede

skärpt motsättningarna och skapat

nya utmaningar för de demokratiska

krafterna.

Men detta innehåller likväl inte hela

sanningen. Det är inte bara exploaterande

kapitalintressen som orsakar klyftorna

mellan rika och fattiga länder, utan också

egenintressen hos de rika länderna. Det är

inte bara kortsiktiga vinstintressen som

ligger bakom dagens miljöproblem utan

också resursslukande livsmönster, som

skulle kunna ändras av konsumenternas

egna val. Det är inte bara ekonomisk

övermakt, som håller nere människor

i fattigdom och socialt underläge, utan

också kvinnoförtryck och ojämlikheter

mellan könen.

Att ta tillvara de möjligheter till ökad

rättvisa, ökad välfärd och en stärkt och

vidgad demokrati som dagens utveckling

trots sina problem rymmer, kräver upp-

märksamhet på alla de olika faktorer, som

orsakar klyftor i makt, frihet och välfärd.

EN NY PRODUKTIONSORDNING

Ekonomi och arbetsmarknad påverkar

hela samhället. Denna insikt har alltid

präglat socialdemokratisk samhällsanalys.

När den moderna maskintekniken och

det industriella produktionssättet bröt

igenom förändrade det inte bara sättet att

arbeta. Det förändrade hela samhället.

Det påverkade människors sätt att upp-

fatta sig själva och världen, det påverkade

vardagslivets villkor och till slut hela sam-

hällsorganisationen: kungamakt och

fåtalsvälde fick vika för den folkvalda

demokratin.

På samma sätt förändras hela samhället

i dag, när den tekniska och vetenskapliga

utvecklingen ändrar villkoren för produk-

tion, arbetsliv och handel.

Industrin svarar alltjämt för en stor del

av nationalprodukten men dess andel av

sysselsättningen minskar. De framväxande

tjänstesektorerna blir allt viktigare för job-

ben, och de uppvisar ett brokigt mönster

vad gäller arbetsplatser och arbetsorgani-

vardag och i jämlik och solidarisk samver-

kan söka de samhälleliga lösningar, som

gagnar det gemensamma bästa.

Denna den demokratiska socialismens

idéer har tagits i arv från tidigare gene-

rationer, de har omformats av gjorda

erfarenheter och de utgör drivkraften

dagens och morgondagens politiska

sträv

anden. Sina djupaste rötter har

socialdemokratin i övertygelsen om alla

människors lika värde och varje

människas okränkbarhet.

I. VÄRLDEN AV IDAG

Dagens värld erbjuder unika möjligheter

till ett tryggare och rikare liv för alla, så

stora är de resurser som skapas av den

moderna produktionstekniken. Men möj-

ligheterna är alltjämt mycket ojämnt för-

delade. Dagens värld präglas därför också

av djupa klyftor i både välfärd och makt,

mellan människor och mellan länder.

Utvecklingen kännetecknas av para-

doxer:

Många fattiga länder har tagit steget

från underutveckling till utveckling, och

en ökande andel av jordens befolkning får

del av den stigande tillväxten. Men klyf-

torna mellan rika och fattiga länder är

alltjämt mycket stora, och den ojämna

spridningen både av modern produk-

tionsteknik och modern medicinsk kun-

skap hotar att skärpa redan existerande

orättvisor. Också inom den rika delen av

världen vidgas klyftorna och nya öar av

fattigdom och utanförskap växer fram.

ler människor än någonsin förr kan

förverkliga egna livsval, men samtidigt

växer vanmakt och desperation hos de

många som ställs utanför både arbets-

marknaden och samhällsgemenskapen.

Demokratins utbredning är större än

någon gång i historien, och i många ännu

kvarlevande diktaturer är demokratiska

krafter i tydlig rörelse. Men demokratin

har samtidigt att kämpa mot starka

kapitalintressen, som hotar demokratins

handlingskraft, och mot nationalistiska

rörelser, fundamentalistiska åskådningar

och etniska fördomar, som alla verkar i

förtryckande och brutaliserande riktning.

Demokratin har också att ta itu med egna

inre problem, när många väljare känner

att de egna möjligheterna till påverkan är

för små.

-F

olkomflyttningen i världen har ökat.

Immigrationen har i många avseenden

berikat de mottagande länderna, men

oförmågan att hantera den nya etniska

och kulturella mångfalden har skapat

överhängande hot om segregation och

marginalisering. Detta har tillsammans

med utslagningen från arbetsmarknaden

av lågutbildade grupper i den infödda

befolkningen bildat grogrund för höger-

populistiska rörelser med nationalistiska

och rasistiska drag.

-N

edrustningsarbetet har gjort viktiga

framsteg. Det kalla krigets slut har kraftigt